En synagoga och dess historia

TIDEN EFTER KRIGET OCH FRAM TILL BYGGNATIONEN AV BAJIT

Många av de överlevande från koncentrationslägren emigrerade efter några år till Israel och andra länder och nya invandrare ankom, bl.a. från Ungern och Polen. Samtidigt ökade inslaget av israeler – schlichim och andra – och genom Bnei Akivas aktiviteter anslöt sig många ungdomar. Jeschuruns gudstjänstform, som tidigare varit starkt påverkad av tysk och östeuropeisk ritual, antog med åren när det gäller uttal och melodier en mera modern, israelisk prägel. Den ortodoxa gudstjänstformen som sådan och synagogans minhagim har dock inte undergått några nämnvärda förändringar.

Våren 1959, när huset vid Biblioteksgatan revs, flyttade Jeschurun för en kortare tid till Judiska Kulturinstitutets lokaler på Valhallavägen 104, innan man fann en ny lokal i lugn och avskildhet på Nybrogatan 16, nedre botten över gården. Vid synagogans återinvigning hösten 1959 närvarade Mosaiska Församlingens dåvarande ordförande, bokhandlare Gunnar Josephson, och många andra prominenta personer i församlingens ledning.

År 1967 var det åter dags för grävskoporna och hyresvärden upplät då nya lokaler i huset mittemot, Nybrogatan 15. I dessa lokaler fick man vara i sju år, när huset såldes och man var tvungen att flytta på nytt, denna gång till Nybrogatan 12. Här ställde värden större och mera ändamålsenliga lokaler till vårt förfogande och där firade vi vårt 50-års-jubileum. 1991 flyttade synagogan in till Judiska Församlingens hus. Värt att notera är att när möblerna skulle flyttas dit upptäcktes halvt dolda målningar och en konservator från Nationalmuseum fick i uppdrag att restaurera och ta fram målningarna, underbara jugendmålningar, nästan i kurbitsstil.

På synagogans väggar finns två bronstavlor uppsatta till minne av rabbin A.I. Jacobson och av Hans Lehmann. Efter rabbin Jacobsons bortgång år 1955 övertogs den administrativa ledningen av Jeschurun av hans äldste son Julius, som med hjälp av många engagerade och trogna medlemmar på ett synnerligen förtjänstfullt sätt skötte synagogans angelägenheter fram till sin död på sommaren 1986. Genom sitt personliga föredöme och ett intensivt arbete såg han till att traditionen med daglig minjan upprätthölls.

Synagogan på Nybrogatan 12

Efter rabbin Jacobsons bortgång har skilda rabbiner tjänstgjort i vår synagoga, bl.a. rabbinerna Moshe Edelman, Aryeh Linker och Aron Katz. Rabbin Meir Horden tjänstgjorde under större delen av 2000-talet och 2008 övertogs hans plats av rabbin Isak Nachman. Under årens lopp har ett antal framstående rabbiner besökt och predikat i Jeschurun. Bland dem som upprepade gånger besökt vår synagoga kan nämnas överrabin Elieser Berlinger (Helsingfors och Amsterdam) och överrabbin Moses Rosen från Rumänien.

På 40- och 50-talen tjänstgjorde bl.a. kantor Blonder och herr Fischer Schwartzbaum som chasanim. Av ekonomiska skäl har man därefter inte kunnat ha någon avlönad chasan förutom på jamim noraim. I samarbete med Föreningen Chinuch och synagogan på S:t Paulsgatan kunde man under 50- och 60-talen använda sig av Hillelskolans lärare Jechezkiel Daglan, Avraham Levy och Chaim Reshelbach, som med sina vackra stämmor bidrog till att försköna gudstjänsten. Även därefter har olika schlichim, Schmuel Cohen och andra, hjälpt till med att vid behov tjänstgöra som chasan och baal koré och även givit shiurim. Genom åren har vi även för dessa ändamål haft stor hjälp av Bnei Akivas schlichim Motti Agassi, Chaim Frumin, Ari Frieder, Joram Silberman och andra.

Julius Jacobson, ordförande mellan 1955 och 1986