En synagoga och dess historia

1940-talet blev en dramatisk period och Jeschurunsynagogan fick en central roll i Stockholms judiska liv. Åren 1942 och 1943 lyckades ju många judar från Norge och en stor del av de danska judarna rädda sig över till Sverige. Många av dem som kom att bosätta sig i Stockholm blev ett nytt och värdefullt tillskott till Jeschuruns religiösa och sociala verksamhet. Bland de nytillkomna var – för att nämna ett par – rabbin Wolf S. Jacobsohn från Köpenhman och den danske ministern Georg Cohn.

Hösthelgdagarna år 1943 var obeskrivliga med sin förtätade stämning som rådde i synagogan. Rabbin A.I. Jacobson höll sina predikningar på både svenska, norska, jiddish och ivrit för att kunna göra sig förstådd. Synagogan blev en livligt frekventerad och färgstark mötesplats för alla danska, norska och finska flyktingar som samlades där.

Våren 1945, när koncentrationslägrens portar öppnades efter andra världskrigets slut, kom en ny våg av judiska invandrare till Sverige, de s.k. 1945 års räddade. Även ur denna grupp anslöt sig många till Jeschurun. För dem kom Biblioteksgatan 4 att bli av stor betydelse. Där fanns alltid människor som ville göra allt som stod i deras makt för att hjälpa där hjälp behövdes, vare sig det var fråga om ekonomiska eller personliga problem.

Vid denna tid öppnades även en koscher-restaurant i synagogans regi, där var och en kunde få en koscher-måltid till en rimlig kostnad. Restauranten inrättades i tredje våningen i en lägenhet som värden hade ställt till förfogande. Tack vare denna och andra aktiviter blev Jeschurun en central punkt för en stor grupp judiska människor, som genomlidit nazisttidens värsta kval. Rabbin A.I. Jacobson blev som en far för alla dessa från när och fjärran. Han engagerade sig djupt och oförglömligt för sina medmänniskor och verkade ofta som mellanhand mellan församlingen och flyktingarna. En betydande del av den svensk-judiska sociala verksamheten den gången försigick på Biblioteksgatan 4.

Det är knappast någon överdrift att säga att en av de adresser som är kända bland judar världen runt är Biblioteksgatan 4, huset som blev ett begrepp inom vida kretsar under en svår tid av hemsökelse.